Dina rabatter och pallkragar kommer att jubla den dagen du börjar blanda ner kompost tillsammans med planteringsjord i dina odlingskärl. Förutom trädgårdsavfall som grenar, löv och gräsklipp kan du använda dig utav äggskal, kaffesump, fruktskal, fiskrens och kyckling.
Börja kompostera – så får du den bästa jorden
Det finns ingen finare jord än den du själv får med hjälp av en kompost. Att skapa sitt eget lilla kretslopp i trädgården är både olja för själen och fantastiskt näringsrikt för allt du odlar. Börja kompostera – vi hjälper dig att komma igång!
-
![]()
Börja kompostera – Steg för steg
- Välj en kompostbehållare som passar dina behov. Bor du längre norrut eller vill kunna slänga matavfall på komposten behöver du en isolerad kompost - en varmkompost som är sluten för att undvika skadedjur. Har du tänkt kompostera avfall från trädgården kan det räcka med ett kompostgaller.
- Börja med att lägga ett luftigt lager med kvistar och annat avfall från trädgården i botten. Cirka 10–20 centimeter djupt.
- Fyll sedan din kompost med varvade lager av matavfall, trädgårdsavfall, och kompostströ som hjälper till att bryta ner materialet.
- Rör regelbundet runt i din kompost för att säkerställa att den varken är för torr eller blöt. En torr kompost lockar till sig myror och en blöt skapar sämre förutsättningar för kompostmaskarna.
- Ta hjälp av kompostmaskar om du vill snabba på nedbrytningen. De går att köpa på nätet.
- Välj en kompostbehållare som passar dina behov. Bor du längre norrut eller vill kunna slänga matavfall på komposten behöver du en isolerad kompost - en varmkompost som är sluten för att undvika skadedjur. Har du tänkt kompostera avfall från trädgården kan det räcka med ett kompostgaller.
-
![]()
Vilken trädgårdskompost ska jag välja?
Välj den storlek och typ av kompost och behållare som passar ditt behov i trädgården. Det finns en del olika varianter att välja mellan; varmkompost, egenbyggd pallkragekompost eller kompostgaller. Komposten trivs bäst i ett läge där den slipper direkt sol och undvik en blåsig placering.
Kompostering kräver tillgång till syre för att få till förmultningen. Det är varför en kompost som släpper in lagom med luft är att föredra. Saknas tillgång till luft kan komposteringsprocessen istället bli rötning och då ger nedbrytningen brännbara gaser och biogaser – med lukt som följd. Kompostgaller är ett bra exempel på en kompost med bra lufttillförsel. Det är viktigt att inte göra komposten för liten för att få fart på förmultningen. Blanda gärna brunt och grönt, som exempelvis torkade grenar och kvistar med vissna blommor och gräsklipp för en bra luftighet.
Väljer du en varmkompost kan du slänga hushållsavfall och minskar på så sätt sophanteringen och hjälper miljön på traven. Om du vill använda komposten för köksavfall är det viktigt att välja en kompost med slutet kärl som är tätad mot objudna gäster. Undvik kött, fisk, bröd och annat som har en förmåga att dra till sig skadedjur
Trädgårdsavfall som grenar och löv
Äggskal
Små mängder hushållspapper
Bröd, fisk, kyckling och kött
Kaffesump
Fruktskal
Blommor
Gräsklipp
Ge din kompost lite tid
Det kan ta lite tid innan din kompost börjar generera näringsrik jordförbrukning. Räkna med 2 till 5 månader, ibland upp till ett år. Vill du inte vänta så länge rekommenderar vi bokashi, en metod som fermenterar matavfallet vilket påskyndar nedbrytningen till fin matjord.
