Gå till huvudinnehållet
Guide

Vilken hundras passar mig?

Dela

Funderar du på att skaffa hund, eller har du kanske redan bestämt dig? Att ta beslutet är första steget till ett liv med hund, men det är viktigt att du tänker igenom beslutet noga och frågar dig varför du vill ha hund. Ta del av tipsen på hur du väljer en hundras som passar just dig och din livsstil!

För det första måste du vara ärlig mot dig själv – är du är en lämplig hundägare? Det har ingenting med dig och din personlighet att göra, utan om hur din livssituation ser ut. Passar en hund in i det liv du lever just nu? Det ligger i ditt ansvar som hundägare att aktivera hunden och det är en förutsättning att du har den tid som krävs för att ge hunden den mentala stimulans och fysiska aktivitet som hunden behöver. Under valpstadiet behöver du ägna större delen av din tid tillsammans med hunden. Därefter bör du aldrig lämna hunden ensam i mer än 4-5 timmar per dag. 

För att ta reda på om en hund är rätt för dig kan du börja med att göra en överblick av din tid och livssituation med jobb, fritid och fritidsintressen. Bor du själv eller finns det andra familjemedlemmar? Bor du på landet eller i stan, på stor eller liten yta? Jobbar du långa arbetsdagar? Reser du ofta? Är du mer av en hemmasittare eller tycker du om att upptäcka nya saker? Har du en aktiv livsstil bör du också välja en aktiv hundras, som å andra sidan inte passar dig om du föredrar det lugna livet.

Det finns hundraser som kräver mer erfarna hundägare, så om du ska skaffa hund för första gången finns det några raser som passar dig som nybörjare bättre. Om du inte har möjlighet att ge din hund den tid den förtjänar just nu är det bättre att vänta med ditt hundköp.

  • Välj hundras med omsorg

    Om en hund passar in i ditt liv- och du bestämt dig för att ta steget är det viktigt att läsa på- och välja hundras med omsorg. Hundar är enskilda individer och besitter unika egenskaper precis som vi människor, men i mångt och mycket har varje hundras sina typiska drag, styrkor och svagheter. Fråga dig nu varför du vill ha en hund. Vill du tävla i agility eller lydnad, ta med hunden ut på jakt eller mest njuta av sällskap och långa promenader med din hund? De flesta hundraser behöver mycket motion för att må bra medan andra behöver få arbeta med nosen och huvudet. Vissa behöver få utrymme för båda delarna. 

    Finns det någon särskild hundras som du är extra nyfiken på? Valet av hundras är högst personligt och du har säkert haft glädjen att möta ett par favoriter längs promenaderna genom livet. Oavsett hundras är de fantastiska familjemedlemmar och följeslagare, men kom ihåg att hundar utvecklats åt olika håll under hundratals år och att de idag besitter vitt skilda egenskaper och behov. Den hundras du tänker dig just nu är kanske inte den rätta hunden för just dig och din livsstil.

    I Sverige finns det mer än 350 hundraser att välja mellan. Sannolikheten är alltså stor att du kommer hitta en hund som har såväl utseendet som egenskaperna du söker hos en hund!

  • Gruppering av hundraser

    Olika hundraser har ursprungligen används för särskilda ändamål, såsom att agera jakthund, vallhund eller vakthund. Det är få raser som fötts upp för att vara endast sällskapshundar. När du väljer hundras är det därför viktigt att komma ihåg, att det finns de som är utpräglade jakt- bruks och vallhundar, och att dessa kräver mer motion och aktivitet än andra hundar för att må bra. 

    Samtliga hundraser delas in i olika grupper på grund av gemensam bakgrund eller arbetsområde.

    • Vall-, boskaps- och herdehundar är populära sällskapshundar som ursprungligen används för att valla, vakta får och nötboskap. I många fall används de fortfarande för sina ursprungliga uppgifter – som brukshundar inom militär och polis. 

    • Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar, samt sennenhundar kännetecknar allt från en stor grand danois till den lilla affenpinschern. Ursprungligen har de används som vakt- och herdehund vilket de till mångt och mycket gör än idag. Boskaps- och gårdshundar hör även dem till denna kategori och är populära brukshundar. 

    • Terrier har en bakgrund som jakt- eller kamphund och majoriteten av hundraserna i denna kategori har sitt ursprung i Storbrittanien. Idag är de populära sällskapshundar, men används också till grytjakt i stor utsträckning.
       
    • Taxarna har fått sin alldeles egna kategori då de finns i tre olika storlekar och hårlag. Idag används den större taxen för grytjakt eller som långsamdrivande jakthund på klövvilt. Ursprungligen är taxen en jakthund. 

    • Spetsar och raser av urhundstyp är en stor grupp som kan delas in i några tydliga undergrupper. Primitiva hundar och hundar av urhundstyp hör till denna grupp, samt polarspetsar och de nordiska jaktspetsarna som används vid jakt på älg, björn och småfåglar.

    • Drivande hundar, samt sök- och spårhundar hör till en grupp utpräglade jakthundar. Beroende på storlek används de ofta till jakt på hare, räv och rådjur.

    • Stående fågelhundar är populära sällskapshundar, men används vid fågeljakt då de söker fågelvittring och markerar vart fågeln finns. 

    • Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar består till stor del av stötande fågelhundar. I gruppen finner vi några av de vanligaste hundraserna, däribland raser som är apporterande såväl på land som i vatten. 

    • Sällskapshundar är sedan en lång tid tillbaka framavlade för sällskap. Hundraserna har sitt ursprung på vilt skilda platser och är i regel små till växten.

    • Vinthundar består av olika varianter av snabba jakthundar och är en relativt homogen grupp hundraser. Ursprungligen användes de till en jaktform som är förbjuden i Sverige, där hunden själv jagade ikapp bytet för att sedan nedlägga det. Några av raserna används för hundkapp men är i de flesta fall rena sällskapshundar.
  • Välja hundras med kort eller lång päls

    Olika hundraser kräver mer eller mindre pälsvård och det finns de raser som kräver väldigt mycket tid för daglig pälsvård. Pälsens längd och struktur är därför en viktig detalj att ha i åtanke när du väljer hund.

    • Hundar med långhårig päls har allt mellan mjuk och slät till vågig eller sträv päls. Långhårig päls kräver mycket arbete och behöver borstas varje vecka (oftare där det lätt uppstår tovor), och hunden behöver badas regelbundet. 

    • Hundar med korthårig päls kräver inte lika mycket pälsvård men behöver borstas ett par gånger i månaden, samt badas ett par gånger varje år. De flesta hundar med kort päls har rikligt med såväl täckhår som underull men är något känsligare mot kyla. 

    • Hundar med släthårig päls besitter generellt den pälstyp som är enklast att ta hand om. Den är kort och tät, med eller utan underull. Ge hunden ett bad då och då och borsta igenom pälsen.

    • Hundar med krullhårig päls kan ha lockar som är täta och hårda eller lösa och mjuka. De fäller inte så mycket men behöver klippas flera gånger per år. Partier runt tassar, nos och öron behöver klippas oftare än så.

    • Hundar med snörpäls har mycket underull och täckhår som växer samman och bildar snören eller band. Det är inte helt enkelt att bada en hund med snörpäls och man kan behöva torka pälsen med hjälp av hårfön. I regel behöver man dela pälsen i botten för att snörena inte ska bli för tjocka, samt klippa av dem så att de inte blir för långa. 

    • Hundar med strävhårig päls fäller väldigt lite men behöver trimmas flera gånger om året. Den korthåriga pälsen är känsligare mot kyla men enklare att hålla ren.
  • Välja tik eller hanhund

    Mentaliteten kan generellt skilja sig något mellan tikar och hanhundar, men givetvis finns det stora individuella skillnader oavsett hundens kön; vad som är medfött eller rasbundet. Om du ska välja en hundvalp i en kull kan uppfödaren i många fall ge dig lite vägledning vad gäller valparnas temperament efter att de blivit 7-8 veckor. Sedan kommer din valp såklart att utveckla sitt temperament vidare. 

    Tikar blir i regel mindre till växten och är för det mesta mildare, mer lätthanterliga och fogliga. För det mesta kommer de överens med såväl andra tikar som hanhundar, men kan ibland söka upp hanhundar under löpet för att para sig. Tikar löper under ungefär 3 veckor, 2-3 gånger om året och kan då påverkas av hormoner under några månaders tid. I samband med löpperioden kan tikar bli mindre motiverade till aktivitet och bli skendräktiga efter sina löp. Vill du tävla eller jaga kan det bli ett större bekymmer eftersom tikar inte får löpa i vissa grenar vid tävling.

    Hanhundar är generellt mer självständiga men kräver mer engagemang under de första åren för att nå samma resultat som med en tik. Det finns de som anser att hanhundar är något mer balanserade då de inte löper eller har hormonsvängningar, men å andra sidan kan hanhundar markera sitt revir hårdare, ha ett större behov av att vakta och utveckla dominansproblem. Hanhundar kan ha svårt att umgås med andra hanhundar – de kan ha ett behov av att klättra på rangskalan i vilket kan skapa irritationer hos andra hanhundar och människor. Hanhundar kan också bli frustrerade när tikar i grannskapet löper och då uppvisa ett beteende som inte är önskvärt, så som att rymma, matvägra eller yla. Och alla tikar löper inte samtidigt.

    Oavsett kön är hundarna i grunden individer med olika intressen och förmåga att lära sig nya saker. Deras temperament kan variera, men det finns vissa instinkter och beteenden som är medfödda och/eller rasbundna. Precis som med val av hundras kan alltså en tik eller hanhund passa just dig mer eller mindre.

  • Välja stor hundras vs. liten hundras

    Storleksmässigt finns det en stor variation mellan olika hundraser. En fullvuxen liten chihuahua kan väga så lite som ett halvt kilo medan en grand danois kan väga så mycket som 70 kg. Mindre hundar är inte lika fysiskt starka, tar mindre plats och kommer förstås att äta mindre, medan en stor hund är starkare och kräver större utrymme såväl hemma som i bilen. Olika storlek kräver olika tillbehör och produkter vad gäller dagligt näringsbehov,  skötsel och eventuell transport. 

  • Välja blandras eller renrasig hund

    En renrasig hund är inte bättre än en blandras och vice versa – det är helt upp till dig som hundägare att bestämma. Renrasiga hundar härstammar från släkt och föräldrar av samma ras medan en blandras har föräldrar av två olika hundraser. Blandraser är inte registrerade vilket innebär att det är lite svårare att hålla koll på hundens ursprung såsom genetik, hälsoproblem eller ärftliga sjukdomar. Renrasiga hundar kostar generelt mer, men är i regel registrerade, friröntgade och vaccinerade med stamtavla. Om du vill ställa ut din hund finns det ingen direkt rasstandard att jämföra blandras med och det kan då kännas självklart att köpa en renrasig hund, men många blandraser passar utmärkt som sällskapshund, att jaga- eller tävla i agility med.

  • Välja hundvalp eller vuxen hund

    Av många anledningar är det många som föredrar att skaffa sig en oemotståndlig liten valp då man vill sätta sin egen prägel på hundens utveckling och personlighet så nära födseln som möjligt. Men kanske är en valp inte det rätta valet för just dig. En valp har mycket att lära, kräver mycket tid och kommer att testa dina gränser. Äldre hundar är generellt socialiserade och rumsrena sedan tidigare. Tänk på att hundvalpar har andra behov än äldre hundar och att du behöver ge den lilla hunden valpfoder tills dess att den blivit äldre och du gör ett foderbyte anpassat efter din hund och dennes behov.

Din hund kommer sannolikt att vara en stor del av ditt liv under de närmsta 10-15 åren, så tänk igenom ditt beslut noga. Om du och din hund vill samma saker är det mer sannolikt att ni får ett lyckligt och givande liv tillsammans!

Allt för dig och din hund