Sund stallmiljö – rätt val av strömaterial

Strömaterial finns i flera olika varianter med egenskaper som skiljer sig åt när det gäller bland annat uppsugningsförmåga, hantering och åtgång. Här går vi igenom olika alternativ för hästboxen och vad som kännetecknar dem.

Kutterspån

Kutterspån är ett klassiskt och lättskött strömaterial som i regel framställs från gran och tall. Det har god uppsugningsförmåga, är lätt att mocka och ger hästen en mjuk bädd. Den ljusa färgen bidrar dessutom till ett ljust och fräscht intryck i stallet. Åtgång: cirka 3–4 balar vid start och 1–2 balar per vecka.

Stallpellets

Stallpellets är ett kompakt strömaterial med mycket hög uppsugningsförmåga och kan absorbera omkring fyra gånger sin egen vikt. Pelletsen tar liten plats vid förvaring och är smidig att hantera, samtidigt som den ger en lättmockad bädd med låg ströåtgång. Åtgång: cirka 4–6 säckar vid start och 1–2 säckar per vecka.

Linströ

Linströ har mycket god uppsugningsförmåga och kan suga upp flera gånger sin egen vikt. Materialet binder både vätska och ammoniak effektivt, dammar generellt lite och är biologiskt nedbrytbart. Det är dessutom lätt att mocka och ger en mjuk och stabil bädd för hästen. Åtgång: cirka 4–6 balar vid start och 0,5–1 bal per vecka.

Hampaströ

Hampaströ är ett lättskött strömaterial med god uppsugningsförmåga som hjälper till att hålla boxen torr och fräsch. Materialet bidrar till att reducera dålig lukt, är mjukt och behagligt för hästen och dessutom biologiskt nedbrytbart. Åtgång: cirka 4–6 balar vid start och 1 bal per vecka.

Halmpellets

Halmpellets är ett kompakt och lättskött strömaterial med hög uppsugningsförmåga. Ett kilo pellets kan absorbera omkring fem liter vätska. Materialet tar liten plats vid förvaring, är lätt att mocka och bidrar till en smidig gödselhantering. Åtgång: cirka 6–8 säckar vid start och 1–2 säckar per vecka.

Torvströ

Torvströ har mycket god förmåga att absorbera vatten och binda ammoniak, vilket hjälper till att hålla boxen torr och bidrar till en god stallmiljö. Materialet är lätt att mocka och den höga absorptionsförmågan gör att relativt lite strö behöver tas ut vid den dagliga skötseln. Torv kan även bidra till att bibehålla fuktigheten i hästens hovar. Åtgång: cirka 3–5 balar vid start och 1 bal per vecka.

Lantbruksströ

Lantbruksströ består av naturligt trä och har hög uppsugningsförmåga som bidrar till en torr och lättskött box. Det extra fina ströet är enkelt att mocka och ger ett mjukt och behagligt underlag för hästen. Åtgång: cirka 3–4 balar vid start och 1–2 balar per vecka.

Vill du få mer hjälp? Inga problem. Använd vår Ströguide för att jämföra olika alternativ och beräkna åtgång och ungefärlig boxkostnad,

Komplettera med stalosan 

I syfte att förbättra ammoniakavgången – och därmed luftkvaliteten i stallet, finns det olika tillsatsmedel att använda vid djupströbädd. Stalosan är ett surt ämne som absorberar och neutraliserar ammoniak. Medlet sänker pH-värdet och kan därför vara effektivt mot bakterier, svamp och virus.

Komplettera med stallmattor

Stallmattor eller gummimattor är ett alternativ till att använda strömaterial som underlag. Stallmattan har många fördelar och bidrar bland annat till ett mjukare underlag för hästen. Mattorna bidrar också till mer svikt, mindre halka, isolering från betonggolv, minskad strömängd och en tystare stallmiljö.

Borås Fältrittklubb är inte bara en av landets största tävlingsarrangörer – klubben är också Årets Ridskola 2024, utsedd vid Ryttargalan. Här berättar Sara Eriksson, tävlingsledare och ridhuschef, och Maria Gunneriusson, stallchef, om hur de tänker kring strömedel och varför valet spelar stor roll i vardagen.

Vad använder ni för strömedel idag – och hur ser rutinen ut?

– Vi använder spånpellets. Det dammar minimalt, är lätt att hantera och går åt i små mängder. Vi beställer stora partier åt gången, vilket sparar transporter. Hästarna äter det inte, och vi har inte haft några negativa reaktioner alls. Det är smidigt både för oss och för hästarna.

Vilka faktorer väger tyngst för er när ni väljer strömedel – och hur märks det i vardagen?

– Det måste vara dammfritt, lätt att mocka och ha bra uppsugningsförmåga. Spånpelletsen gör jobbet snabbare och är mindre tung att hantera – det gör stor skillnad för personalens arbetsmiljö. I ett stall med många hästar måste det funka i praktiken, varje dag.

Hur påverkar ert strömedel stallmiljön?

– Den största skillnaden är att det dammar mycket mindre än andra material, så luften blir bättre – både för hästar och människor. Det märks också att det går lättare att mocka och hålla rent i boxarna. Sammantaget blir stallmiljön torrare och mer trivsam att vistas i.

Ser ni någon koppling mellan strömedlet och hästarnas välmående?

– Ja, definitivt. Våra hästar har inga problem med hovarna – ingen strålröta – vilket kan hänga ihop med att bäddarna hålls torra och rena. En miljö utan damm är också positiv för luftvägarna och bidrar till att hästarna mår bra överlag.

Har ni gjort förändringar över tid – och varför?

– Vi har testat det mesta: torv, kutterspån, löst spån… men allt har sina utmaningar. Torv är tungjobbat, spån fryser i container på vintern, kutterspån går åt i stora mängder. Spånpellets har visat sig fungera bäst hos oss – både ekonomiskt och praktiskt. Det tog ett tag att hitta rätt sort, men nu vill vi inte byta.

Vad vill ni skicka med till andra stall?

– Vårt främsta råd är att utvärdera utifrån era egna förutsättningar – testa olika alternativ och jämför. Det kan vara stor skillnad även mellan olika sorters spånpellets. För oss är strömedlet en viktig del av hästvälfärden. Det påverkar hovhälsa, luftmiljö och arbetsmiljö – och gör det lättare för personalen att göra ett bra jobb. Rätt strömedel gör skillnad, varje dag.