Sund stallmiljö – rätt val av strömaterial

Spån och spånpellets som strömaterial

Kutterspån hör till den vanligaste typen av spån och framställs i regel från gran och tall. Spån finns även i form av pellets, spånpellets, där spån malts ned och pressats samman till mindre pelletsbitar.

Fördelar med spån som strömaterial

Spånpellets är fördelaktigt för dig som vill lagra stora andelar strö på liten yta. Det är ett väldigt kompakt strömaterial, paketerat i mindre förpackningar, vilket gör spånpellets lätthanterligt. För många hästägare upplevs spån och spånpellets som de mest lättmockade strömaterialen, och det bidrar till att ge ett ljust intryck i stallet.

Nackdelar med spån som strömaterial

Eftersom hästar inte äter spån, leder det inte till något födosök. Hästar på spån kan därför stå stilla under längre perioder utan sysselsättning. Risken finns också att spån inte uppfyller hästens sömnbehov, då det observerats att hästar ligger ner under kortare perioder på spån.

Linströ som strömaterial

Fördelar med linströ som strömaterial

Linströ har mycket god uppsugningsförmåga och binder både vätska och ammoniak effektivt, vilket bidrar till en friskare stallmiljö med mindre lukt. Materialet dammar generellt lite, vilket gör det lämpligt för känsliga hästar eller stall där luftkvaliteten är extra viktig. Linströ upplevs också som relativt lätt att mocka, då det ofta klumpar sig kring fuktiga partier och gör det enklare att separera rent och smutsigt strö. En annan fördel är att linströ ger en mjuk och stabil bädd som många hästar gärna ligger ner i. Det håller sig ofta på plats i boxen och ger ett prydligt intryck. Ströåtgången kan i många fall hållas nere eftersom materialet är drygt och behåller sina egenskaper över tid.

Nackdelar med linströ som strömaterial

Linströ har ofta ett något högre inköpspris än mer traditionella alternativ som halm, och priset kan variera beroende på skörd. Tillgången kan också vara mer begränsad i vissa regioner, vilket ibland gör det svårare att få tag på större volymer med kort varsel. Den högre kostnaden kan märkas i stall med många hästar, men vägs ofta upp av en lägre förbrukning över tid.

Halm och halmpellets som strömaterial

Halm är ett strömaterial vars egenskaper kan variera beroende på dess form – vanlig, hackad eller pelleterad. Halm är en biprodukt från spannmålsodlingen och framställs som bäst från skörd av vete och korn. Halmpellets är finmald halm som pressats samman till små pelletsbitar.

Fördelar med halm som strömaterial

Halmpellets, liksom spånpellets, är ett väldigt kompakt strömaterial, med goda förutsättningar för förvaring och transport. Ströåtgången och gödselmängden är, till skillnad från andra strömaterial, lägre med halmpellets, vilket gör det mer kostnadseffektivt.

Halmpellets har god uppsugningsförmåga, med lägre ammoniakavgång och koncentration av dammpartiklar i luften, vilket bidrar till god luftkvalitet. Eftersom halm är ätbart, håller sig hästarna sysselsatta då de utför födosök på halmen. Halm har också visat sig vara det strömaterial där hästar ligger ner under längst tid.

Nackdelar med halm som strömaterial

Vanlig halm tar relativt stor plats, varpå det krävs större yta för såväl transport som förvaring av strömedlet. Användandet av halm kräver relativt stor ströåtgång och gödselhantering, vilket kan resultera i stora kostnader. Halmpellets ett kompakt, men har ett högt inköpspris.

Halm med längre strån är ett relativt dammigt material, med sämre uppsugningsförmåga av vätska och ammoniak. För stallar som inte mockas dagligen kan detta dock vara ett lämpligt alternativ, då halm med långa strån visats ha låg ammoniakavgång vid permanentbäddar.

Torv som strömaterial

Torv som strömaterial kommer från torvmossar i Sverige. Egenskaperna skiljer sig åt och återfinns i såväl mörk som ljus kvalitet, beroende på hur pass långt gången nedbrytningen har kommit. Vid användning av torv som strömaterial till häst, är mörk torv att föredra, då den är starkare nedbruten och har en mer finkornig struktur.

Fördelar med torv som strömaterial

I jämförelse med många andra material, är torv det strömaterial med bäst absorptions- och bindningsförmåga av vatten och ammoniak. Att torv har god absorptionsförmåga bidrar till att en mindre mängd strömaterial behöver mockas ut varje dag, vilket gör det lättarbetat. Torv har också visat sig främja hästens hovhornskvalitet, där hästar som stått på torv visats ha en högre fukthalt i hovarna.

Nackdelar med torv som strömaterial

När det kommer till torv är det extra viktigt att tänka på förvaringen, då den höga fukthalten möjliggör för materialet att frysa vid minusgrader. Många upplever också att det blir väldigt mörkt i stallet och att hästarna blir smutsigare av torv.

Komplement till strömaterial

Komplettera med stalosan 

I syfte att förbättra ammoniakavgången – och därmed luftkvaliteten i stallet, finns det olika tillsatsmedel att använda vid djupströbädd. Stalosan är ett surt ämne som absorberar och neutraliserar ammoniak. Medlet sänker pH-värdet och kan därför vara effektivt mot bakterier, svamp och virus.

Komplettera med stallmattor

Stallmattor eller gummimattor är ett alternativ till att använda strömaterial som underlag. Stallmattan har många fördelar och bidrar bland annat till ett mjukare underlag för hästen. Mattorna bidrar också till mer svikt, mindre halka, isolering från betonggolv, minskad strömängd och en tystare stallmiljö.

Borås Fältrittklubb är inte bara en av landets största tävlingsarrangörer – klubben är också Årets Ridskola 2024, utsedd vid Ryttargalan. Här berättar Sara Eriksson, tävlingsledare och ridhuschef, och Maria Gunneriusson, stallchef, om hur de tänker kring strömedel och varför valet spelar stor roll i vardagen.

Vad använder ni för strömedel idag – och hur ser rutinen ut?

Vi använder spånpellets. Det dammar minimalt, är lätt att hantera och går åt i små mängder. Vi beställer stora partier åt gången, vilket sparar transporter. Hästarna äter det inte, och vi har inte haft några negativa reaktioner alls. Det är smidigt både för oss och för hästarna.

Vilka faktorer väger tyngst för er när ni väljer strömedel – och hur märks det i vardagen?

Det måste vara dammfritt, lätt att mocka och ha bra uppsugningsförmåga. Spånpelletsen gör jobbet snabbare och är mindre tung att hantera – det gör stor skillnad för personalens arbetsmiljö. I ett stall med många hästar måste det funka i praktiken, varje dag.

Hur påverkar ert strömedel stallmiljön?

Den största skillnaden är att det dammar mycket mindre än andra material, så luften blir bättre – både för hästar och människor. Det märks också att det går lättare att mocka och hålla rent i boxarna. Sammantaget blir stallmiljön torrare och mer trivsam att vistas i.

Ser ni någon koppling mellan strömedlet och hästarnas välmående?

Ja, definitivt. Våra hästar har inga problem med hovarna – ingen strålröta – vilket kan hänga ihop med att bäddarna hålls torra och rena. En miljö utan damm är också positiv för luftvägarna och bidrar till att hästarna mår bra överlag.

Har ni gjort förändringar över tid – och varför?

Vi har testat det mesta: torv, kutterspån, löst spån… men allt har sina utmaningar. Torv är tungjobbat, spån fryser i container på vintern, kutterspån går åt i stora mängder. Spånpellets har visat sig fungera bäst hos oss – både ekonomiskt och praktiskt. Det tog ett tag att hitta rätt sort, men nu vill vi inte byta.

Vad vill ni skicka med till andra stall?

Vårt främsta råd är att utvärdera utifrån era egna förutsättningar – testa olika alternativ och jämför. Det kan vara stor skillnad även mellan olika sorters spånpellets. För oss är strömedlet en viktig del av hästvälfärden. Det påverkar hovhälsa, luftmiljö och arbetsmiljö – och gör det lättare för personalen att göra ett bra jobb. Rätt strömedel gör skillnad, varje dag.