Gå till huvudinnehållet
  • Fri frakt till butik
  • Öppet köp till 31/1
  • Fri retur i butik

Genomsnitt kund recension

Meny

Hitta butik Kundservice
Varukorg
Häst i hästbox med strömedel
Guide

Sund stallmiljö – rätt val av strömaterial

Dela

publ.2024-08-08

uppd.2025-05-27

Av Granngården

När du står inför att välja strömaterial till din häst kan det vara svårt att avgöra vilket strömedel som är lämpligast. Strömaterial har som uppgift att utgöra ett mjukt, rent, torrt och värmeisolerande underlag – som absorberar vätska och är av hög hygienisk standard. Vad påverkar valet av strömaterial? Rätt material beror på flera faktorer:

Hästens beteende

Vad gäller hästens beteende är det i första hand hästens liggbeteende, sysselsättning och födosök man bör ta hänsyn till vid val av strömaterial, samt vad hästen i fråga fungerar bäst att stå på. Strömaterialets dämpningsförmåga är främst det som påverkar hästens liggbeteende, dvs. den tid då hästen ligger ner, samt hästens mönster mellan liggande och stående position. Hästens möjlighet att uppfylla sitt sömnbehov styrs till stor del av detta liggbeteende, och hästen måste ligga på såväl sidan som på bröstet för en god natts sömn. Ett bekvämt strömedel i kombination med en trygg stallmiljö gör att hästen vill ligga ner i dessa positioner under längre perioder – vilket i sin tur möjliggör längre sömn.

Gödselhantering

Gödselhantering påverkar ibland valet av strömaterial, beroende på hur stor arbetsinsats du som hästägare är villig att lägga. Hästägare som använder träpellets, spån, torv eller halmpellets kan, vid behov, förvara strömedlet utomhus. I dessa fall är det dock fördelaktigt att placera det på en trätrall i stället för direkt på marken. Valet av strömaterial beror också på hur gödselhanteringen är organiserad. I stall med begränsat utrymme kan exempelvis halm vara för svårhanterligt jämfört med andra strömaterial. Stall som får gödsel transporterat till en jordbruksfastighet behöver ofta anpassa val av strömedel efter vad lantbrukaren i fråga kan återföra till marken.

Olika typer av ströbäddar

Det finns flera metoder för att rengöra stallboxen, och man kan välja mellan tre huvudsakliga metoder:

Växelbädd

Allt gödsel och fuktigt strö avlägsnas dagligen, och vid behov läggs nytt strömaterial in.

Permanentbädd

Endast den det blöta ströet och den ytliga gödslen avlägsnas dagligen, och vid behov läggs nytt strömaterial in.

Djupströbädd

Bädden får växa genom att såväl gödslet som det fuktiga ströet lämnas kvar. Vid behov tillsätts nytt strö. Djupströbäddar är lämpligast i ligghallar och gruppboxar, då de avger mer värme än vad växelbäddar och permanentbäddar gör, samt ökar avdunstningen av fukt och ammoniak under varma årstider.  

Upptäck strömedel

För- och nackdelar med olika strömaterial

Spån och spånpellets som strömaterial


Kutterspån hör till den vanligaste typen av spån och framställs i regel från gran och tall. Spån finns även i form av pellets, spånpellets, där spån malts ned och pressats samman till mindre pelletsbitar.

Fördelar med spån som strömaterial

Spånpellets är fördelaktigt för dig som vill lagra stora andelar strö på liten yta. Det är ett väldigt kompakt strömaterial, paketerat i mindre förpackningar, vilket gör spånpellets lätthanterligt. För många hästägare upplevs spån och spånpellets som de mest lättmockade strömaterialen, och det bidrar till att ge ett ljust intryck i stallet.

Nackdelar med spån som strömaterial

Eftersom hästar inte äter spån, leder det inte till något födosök. Hästar på spån kan därför stå stilla under längre perioder utan sysselsättning. Risken finns också att spån inte uppfyller hästens sömnbehov, då det observerats att hästar ligger ner under kortare perioder på spån. Spån och spånpellets är i genomsnitt några av de dyrare alternativen på marknaden.  

Halm och halmpellets som strömaterial


Halm är ett strömaterial vars egenskaper kan variera beroende på dess form – vanlig, hackad eller pelleterad. Halm är en biprodukt från spannmålsodlingen och framställs som bäst från skörd av vete och korn. Halmpellets är finmald halm som pressats samman till små pelletsbitar.

Fördelar med halm som strömaterial

Halmpellets, liksom spånpellets, är ett väldigt kompakt strömaterial, med goda förutsättningar för förvaring och transport. Ströåtgången och gödselmängden är, till skillnad från andra strömaterial, lägre med halmpellets, vilket gör det mer kostnadseffektivt.

Halmpellets har god uppsugningsförmåga, med lägre ammoniakavgång och koncentration av dammpartiklar i luften, vilket bidrar till god luftkvalitet. Eftersom halm är ätbart, håller sig hästarna sysselsatta då de utför födosök på halmen. Halm har också visat sig vara det strömaterial där hästar ligger ner under längst tid.

Nackdelar med halm som strömaterial

Vanlig halm tar relativt stor plats, varpå det krävs större yta för såväl transport som förvaring av strömedlet. Användandet av halm kräver relativt stor ströåtgång och gödselhantering, vilket kan resultera i stora kostnader. Halmpellets ett kompakt, men har ett högt inköpspris.

Halm med längre strån är ett relativt dammigt material, med sämre uppsugningsförmåga av vätska och ammoniak. För stallar som inte mockas dagligen kan detta dock vara ett lämpligt alternativ, då halm med långa strån visats ha låg ammoniakavgång vid permanentbäddar.

Torv som strömaterial


Torv som strömaterial kommer från torvmossar i Sverige. Egenskaperna skiljer sig åt och återfinns i såväl mörk som ljus kvalitet, beroende på hur pass långt gången nedbrytningen har kommit. Vid användning av torv som strömaterial till häst, är mörk torv att föredra, då den är starkare nedbruten och har en mer finkornig struktur.

Fördelar med torv som strömaterial

I jämförelse med många andra material, är torv det strömaterial med bäst absorptions- och bindningsförmåga av vatten och ammoniak. Att torv har god absorptionsförmåga bidrar till att en mindre mängd strömaterial behöver mockas ut varje dag, vilket gör det lättarbetat. Torv har också visat sig främja hästens hovhornskvalitet, där hästar som stått på torv visats ha en högre fukthalt i hovarna.

Nackdelar med torv som strömaterial

När det kommer till torv är det extra viktigt att tänka på förvaringen, då den höga fukthalten möjliggör för materialet att frysa vid minusgrader. Många upplever också att det blir väldigt mörkt i stallet och att hästarna blir smutsigare av torv.

Komplement till strömaterial


komplettera med stalosan 

I syfte att förbättra ammoniakavgången – och därmed luftkvaliteten i stallet, finns det olika tillsatsmedel att använda vid djupströbädd. Stalosan är ett surt ämne som absorberar och neutraliserar ammoniak. Medlet sänker pH-värdet och kan därför vara effektivt mot bakterier, svamp och virus.

Komplettera med stallmattor

Stallmattor eller gummimattor är ett alternativ till att använda strömaterial som underlag. Stallmattan har många fördelar och bidrar bland annat till ett mjukare underlag för hästen. Mattorna bidrar också till mer svikt, mindre halka, isolering från betonggolv, minskad strömängd och en tystare stallmiljö.

Utgå från dig och dina behov

När det kommer till att välja strömaterial finns det inga rätt och fel. Och att komplettera med olika tillsatsmedel och stallmattor är upp till var och en. Vad som är bäst för dig beror helt enkelt på vad du har för förutsättningar, tillgångar och prioriteringar. Alla strömaterial har sina fördelar:

  • Spån är lättarbetat; spånpellets är lätthanterligt och yteffektivt.
  • Halm är ätbart och tillgodoser några av hästens naturliga behov; halmpellets har låg ströåtgång och gödselmängd.
  • Torv har god absorptionsförmåga och komposteringsegenskaper.

Rätt strömedel gör skillnad – varje dag

Borås Fältrittklubb är inte bara en av landets största tävlingsarrangörer – klubben är också Årets Ridskola 2024, utsedd vid Ryttargalan. Här berättar Sara Eriksson, tävlingsledare och ridhuschef, och Maria Gunneriusson, stallchef, om hur de tänker kring strömedel och varför valet spelar stor roll i vardagen.

Vad använder ni för strömedel idag – och hur ser rutinen ut?

Vi använder spånpellets. Det dammar minimalt, är lätt att hantera och går åt i små mängder. Vi beställer stora partier åt gången, vilket sparar transporter. Hästarna äter det inte, och vi har inte haft några negativa reaktioner alls. Det är smidigt både för oss och för hästarna.

Vilka faktorer väger tyngst för er när ni väljer strömedel – och hur märks det i vardagen?

Det måste vara dammfritt, lätt att mocka och ha bra uppsugningsförmåga. Spånpelletsen gör jobbet snabbare och är mindre tung att hantera – det gör stor skillnad för personalens arbetsmiljö. I ett stall med många hästar måste det funka i praktiken, varje dag.

Hur påverkar ert strömedel stallmiljön?

Den största skillnaden är att det dammar mycket mindre än andra material, så luften blir bättre – både för hästar och människor. Det märks också att det går lättare att mocka och hålla rent i boxarna. Sammantaget blir stallmiljön torrare och mer trivsam att vistas i.

Ser ni någon koppling mellan strömedlet och hästarnas välmående?

Ja, definitivt. Våra hästar har inga problem med hovarna – ingen strålröta – vilket kan hänga ihop med att bäddarna hålls torra och rena. En miljö utan damm är också positiv för luftvägarna och bidrar till att hästarna mår bra överlag.

Har ni gjort förändringar över tid – och varför?

Vi har testat det mesta: torv, kutterspån, löst spån… men allt har sina utmaningar. Torv är tungjobbat, spån fryser i container på vintern, kutterspån går åt i stora mängder. Spånpellets har visat sig fungera bäst hos oss – både ekonomiskt och praktiskt. Det tog ett tag att hitta rätt sort, men nu vill vi inte byta.

Vad vill ni skicka med till andra stall?

Vårt främsta råd är att utvärdera utifrån era egna förutsättningar – testa olika alternativ och jämför. Det kan vara stor skillnad även mellan olika sorters spånpellets. För oss är strömedlet en viktig del av hästvälfärden. Det påverkar hovhälsa, luftmiljö och arbetsmiljö – och gör det lättare för personalen att göra ett bra jobb. Rätt strömedel gör skillnad, varje dag.

Vidare läsning